spot_img
HomeBloggInflation - Allt du behöver veta

Inflation – Allt du behöver veta

Inflation är ett begrepp som ofta dyker upp på nyheter, inom politiken och till och med i samtal mellan människor i vardagen. Alla vet att det har något med ekonomi att göra, men vad är det egentligen?

Här reder vi ut vad inflation egentligen betyder, hur det uppstår och om det faktiskt också skulle kunna ha några fördelar.

Inflation innebär allmänna prishöjningar

Du har säkert varit med om det många gånger. Prisförändringar är nuförtiden ganska vanligt. Din Gevalia kan kosta 40 kronor per paket ena veckan, för att sedan sänkas till 35 kronor paketet veckan därpå.

Inflation innebär allmänna prishöjningar

Men ibland stiger priserna istället vecka efter vecka, på vissa varor eller tjänster. Föreställ dig att du ska köpa en iPhone, men avvaktar att köpa.

Vad är en prishöjning?

Första gången du tänkte beställa kostade den 7300 kronor. En vecka senare kollar du på nätet igen, fast nu kostar en iPhone 7700 kronor istället. Du avvaktar lite till, tills du har bestämt dig. Två veckor senare ligger priset på 9400 kronor! Under denna månad har priset på en iPhone gått upp från 7300 kronor till 9400 kronor, en prishöjning på 9400-7300 kronor, det vill säga 2100 kronor. I procent räknas prishöjningen ut på följande sätt:

  • 9400 – 7300 = 2100
  • 2100/7300 = 28.7 %

Observera att detta bara är en uträkning på själva prishöjningen, inte inflationen.

Tid även en viktig faktor

Inflation är ett ord som beskriver detta tillstånd av en lång tid av prishöjningar i samhället. Alltså det som ekonomer kallar en allmän och bestående prishöjning. Det är då priserna på flera olika varor ökar under en längre tid. För att vi ska hamna i en sådan situation, betyder det att inflation är helt beroende av två faktorer:

  • Tid
  • Prishöjningar

Värdet av pengar när inflationen går upp

Rent krasst betyder alltså inflation att priset på allt du köper har gått upp. Det innebär att du inte längre får lika mycket för dina pengar. En hundralapp räcker då kanske bara till två varor nu. Men innan inflationen steg så räckte den hundralappen kanske till fyra varor. Inflation innebär alltså att pengarna minskar i värde, eftersom man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar som tidigare.

Du märker det oftast på maten först

Tänk dig att du är och handlar i matbutiken. Du köper samma varor som du alltid gjort, men nu är samma korg med varor plötsligt är mycket dyrare än förut. Vissa varor eller tjänster påverkar inflationen mer direkt. Detta på grund av att de är en grundvara som de allra flesta av oss behöver. Om det dessutom är en vara som hela samhället och alla företag behöver för att vara igång, då är effekten på inflationen ännu större.

Sambandet mellan oljepriset och inflation

Olja är en sådan vara, som påverkar den globala ekonomin mest av alla. Råvaran ingår i många steg av vår globala ekonomi, till exempel genom:

  • Bensin som bränsle (samt i diesel)
  • Flygbränsle
  • Plast
  • Kemikalier
  • Asfalt
  • Kosmetika
  • Hushållsgas

När priset på olja stiger, så blir det dyrare att tillverka dessa varor. Det globala logistiknätverk som transporterar våra varor varje dag är exempelvis en storkund. Transportbranschen står faktiskt för 66 % av all oljeförbrukning. När oljepriset stiger blir det mycket dyrare att transportera varor än förut. Transportkostnaderna ökar alltså rejält.

Oljekaoset på 70-talet

Priset på olja har historiskt varit ryckigt. Oljepriset brukar räknas per fat. Under 1970-talet steg priset per fat från tre dollar till hela 30 dollar per fat. I många länder runt om i världen, bland annat USA och Storbritannien, var inflationen till och med dubbelsiffrig. Istället för 2 % låg den runt 15 %.

Höjda löner förvärrar situationen

Det är inte bara prishöjningar som orsakar inflation. Ibland kan inflation bli värre eftersom det finns andra saker som händer när det blir prishöjningar. Löneökningar är en sådan. När priserna i samhället ökar och har ökat länge, så går värdet på pengar ner. Det innebär att någon som tjänat 20 000 kronor i månaden nu inte kan köpa lika mycket för samma 20 000. Ekonomin behöver helt enkelt ett tillskott på pengar.

Oljepriserna ökar och med det kravet för lönehöjningar

På 70-talet hände just detta. Eftersom oljepriserna steg och bilbränsle blev dyrare och dyrare, hade folk inte råd med att tanka bilen lika ofta, eller kanske alls. Lönen slukades upp av högre och högre kostnader och till slut bestämde arbetarna sig för att kräva lönehöjningar. När det blir löneökningar så blir inflation tillfälligt värre. Varför? Därför att nu finns det mer i plånboken att handla för. Detta höjer efterfrågan och priserna fortsätter uppåt.

Hur uppstår inflation?

Att det uppstår inflation i samhället kan ha många olika anledningar och förklaringar. Men det finns några orsaker till inflation som är vanligare än andra. Till exempel:

  • Folk köper mer varor eller tjänster än vad företagen kan producera. Efterfrågan blir då högre än utbudet och priset på varan går upp. Ett exempel på detta är munskydd och handsprit som många efterfrågade under coronapandemin. Alla köpte handsprit och munskydd på grund av de nya reglerna och uppmaningarna. Men eftersom företagen inte hann producera tillräckligt för att möta efterfrågan så gick priserna upp.
  • Om det blir dyrare för företag att tillverka våra varor och tjänster så kan de behöva höja priserna för att fortsätta gå med vinst. Som till exempel i exemplet med oljan.
  • Om Centralbanken har tryckt för mycket pengar och distribuerat dem i ekonomin. När tillverkningen av sedlar ökar så förlorar pengarna värde.
  • Förväntningar. Genom att folk till exempel kräver löneökning som kompensation för en förväntad inflation. Företagen väljer då att kompensera de förhöjda lönekostnaderna med att höja priserna på sina varor och tjänster.

Ett sätt att mäta den allmänna prishöjningen

Eftersom inflation är en återspegling av priserna av våra varor och tjänster, så mäter man inflation i förändringen av dessa priser. Statistiska Centralbyrån samlar in data över de vanligaste varorna och tjänsterna i Sverige varje månad. Prisändringarna mäts med hjälp av denna s, uppåt eller neråt. För att göra det lite enklare så har ekonomer bakat ihop alla dessa prisförändringar till något som kallas för konsumentprisindexet.

Konsumentprisindex som mått på inflation

Konsumentprisindexet är vårt mått på inflationen. Konsumentprisindex med fast ränta, har även använts sedan 2017 i de månatliga mätningarna. Den enda skillnaden är att i konsumentprisindex med fast ränta är bolåneräntorna, det vill säga, priset för att köpa hus, borttagna ur ekvationen.

Hur räknar man ut inflation?

Det finns en formel för hur man räknar inflationen. Den ser ut såhär:

  • Konsumentprisindexet för året 2021 – Konsumentprisindexet för året 2020 / Konsumentprisindexet för år 2020 x 100

Detta innebär att man jämför konsumentprisindexet från år till år.

Deflation

För att rubba en ekonomi ur balans så är det inte bara ständiga prishöjningar som hotar landets ekonomi. Det kan också handla om att priser går allmänt ner under en lång period. Som det också kanske låter på själva ordet, så är deflation motsatsen till inflation. Men varför är länder lika rädda för deflation som för inflation? Deflation är ofta förknippat med ekonomisk nedgång, eller recession som det också kallas. Världen minns fortfarande 1920-talets djupa recession, vars effekter på de internationella finansmarknaderna varade långt in på 1900-talet.

När människor slutar köpa

Deflation uppstår vanligtvis när landet har haft en längre period av minskad ekonomisk aktivitet. När ekonomin bromsar är det oftast på grund av minskad efterfrågan på landets varor och tjänster, kanske stigande arbetslöshet eller en minskad penningmängd. Om befolkningen flyttar sina tillgångar eller pengar till ett annat land bidrar det till en minskad penningmängd.

Så agerar bankerna med räntan

Bankerna brukar då sänka räntan för att få människor att använda mer pengar, och på så sätt ge ekonomin en knuff i rätt riktning. Räntan brukar också vara ett annat sätt att räkna ut vad pengar kostar. Om räntan är låg, betyder det att pengar är billigare – det är billigare att ta ett lån, öka krediten och konsumera mer.

Japan – ett skräckexempel på deflation

De flesta som tänker på Japan tänker inte på ett land som har ekonomiska problem. Japan är ett av världens innovationstätaste länder. Nya produkter utvecklas där hela tiden och landet är i framkant när det handlar om elektronikprodukter och smarta lösningar. Japan var sent in på 2000-talet fortfarande världens tredje största ekonomi, efter Kina och USA.

Finansbubblan som sprack

Under 80-talet växte Japan i rekordfart. Landets ekonomi gick på högvarv. Samtidigt ökade landets finansmarknad. Aktier och värdepapper köptes och såldes som aldrig förr, fastigheter högt efterfrågade och många köpte också mark. Priserna på dessa ökade och ledde till en finansbubbla som till slut sprack på 90-talet. Börsen kraschade och värdet på tillgångarna rasade över natt.

En snabb spiral neråt

Det var vanligt att bli varslad om man jobbade inom finanssektorn. Detta gjorde även befolkningen försiktigare med pengar, och de slutade att konsumera. Trots att Centralbanken upprepade gånger sänkt styrräntan för att få människor att spendera mer pengar, så har det inte hjälpt.

Vad gör Riksbanken vid hög inflation?

Sveriges Centralbank, Riksbanken, är en myndighet tillsatt av Sveriges Riksdag med uppgift att hålla koll på landets inflation. Ekonomer brukar säga att Riksbanken bedriver penningpolitiken i landet. Målet med penningpolitiken är att hålla inflationen inom en stabil nivå.

Riksbankens tre inflationssänkande verktyg

För att göra det har Riksbanken ett visst antal verktyg de kan använda genom tre olika kanaler. Bland annat kan det handla om att de ska öka mängden pengar som cirkulerar i vår ekonomi. Detta betyder att Riksbanken hjälper till att penningvärdet förblir stabilt över lång tid. Exakt vad målet är kan man läsa mer om i Riksbankens inflationsmål.

Tre kanaler som Riksbanken påverkar för att kontrollera inflationsnivån:
  • Räntekanalen
  • Kreditkanalen
  • Växelkurskanalen

Räntor och deras effekt när inflationen stiger

Har du någonsin undrat: varför höjs räntan vid hög inflation? Om landet går mot högre allmän prishöjning kan det vara läge för Riksbanken att försöka påverka räntorna. Det kostar mer att konsumera när räntor höjs och värdet på tillgångar som hus, aktier och värdepapper minskar. Om räntorna höjs kan det vara läge att spara istället för att slösa, eftersom man nu får mer betalt för att låta pengarna ligga kvar på banken.

Räntorna på hushållslånen påverkar mycket

Detsamma gäller lånen som invånarna har tagit för att konsumera. När räntorna på lånen går upp så betyder det rent krasst att priset på lån har nu ökat. Då ska du betala tillbaka mer än vad det smakar att konsumera. Många slutar då konsumera och trycket i ekonomin går ner. Till och med för företag blir det nu dyrare att finansiera sina investeringar. Tillväxten saktar av ju mer företagen slutar att investera.

Krediter och deras effekt när inflationen stiger

Vid en inflationssituation så brukar det första som händer vara att Riksbanken höjer räntan. Eftersom detta betyder att värdet på tillgångar minskar, som till exempel hus, så vill bankerna nu inte längre låna ut pengar eller bevilja krediter till folk. Människor brukar oftast använda sina tillgångar som garanti, eller säkerhet som det också kallas, till banken att de kommer kunna betala tillbaka på sitt lån.

När banken slutar låna ut pengar

Men om värdet på tillgången nu sjunker, så litar banken inte längre på att människor kan betala tillbaka på sina lån i lika stor utsträckning. Då slutar banken hellre låna ut pengar eller bevilja kredit, och istället investera i annat. Konsumtionen går alltså också ner genom att lån inte ges ut, och inflationen sänks.

Växelkurser och deras effekt när inflationen stiger

Ett land har en valuta. I Sverige heter den svenska kronan, och i Storbritannien heter den till exempel Pound Sterling. Ett annat ord för detta är växelkurs. När växelkursen är hög betyder det att valutan är stark, det vill säga priset på kronan ökar. Om den är låg gäller motsatsen – valutan är svag för att priset är för lågt. Valutan är då helt enkelt för billig.

Räntans effekt på växelkursen

När Riksbanken höjer räntan så ökar också penningvärdet. Valutan stärks och ökar i värde, vilket också gör det populärt för investerare att investera och spekulera på kronan. Detta stärker kronan ännu mer. Valutans höjning innebär också att det nu blir dyrare att konsumera varor som producerats inom landet, vilket sänker trycket i ekonomin. Man får samtidigt mer valuta för pengarna om man köper varorna från utlandet istället, det vill säga importera.

En viss inflation är ett bra tecken

Det är inte alltid så att inflation är någonting negativt. Om den håller sig till en viss procent per år, så är det faktiskt ett tecken på att landets ekonomi mår bra. Att hushållen konsumerar, det vill säga, köper varor och tjänster, visar att hushållen mår bra ekonomiskt. Landets varor och tjänster ökar i efterfrågan, alltså fler vill konsumera, vilket också betyder att det är bra för produktionen.

Fler jobb skapas

Företagen kan också behöva anställa för att tillverka mer produkter, vilket innebär att fler jobb skapas i landet. En viss inflation kan därför också betyda en tillväxt för landet.

Sveriges Riksbanks inflationsmål

Riksbanken har sedan 1995 haft officiella inflationsmål. De kan ibland förändras beroende på hur världsekonomin ser ut, men syftet är att hålla den årliga inflationen på en stabil nivå. Riksbankens nuvarande inflationsmål är 2 %. Många ekonomer anser att inflationsmålet på 2 % är försvarbart, eftersom en ökning i den allmänna prisnivån ändå är ett hälsotecken och ett tecken på att landets ekonomi växer.

Hur ser inflationen ut idag i Sverige?

Riksbankens senaste mätning visar att inflationen för månad april 2022 i Sverige låg på 6,4 %. Detta är ett relativt högt värde, eftersom det ligger hela fyra procentenheter högre än inflationsmålet på 2 %.

Hur påverkas arbetslösheten?

Det finns olika teorier om olika samband mellan inflation och arbetslöshet. Ekonomer har tvistat länge om de positiva och negativa delarna, speciellt när det handlat om arbetslöshet. Ekonomi som vetenskap bygger på många olika teorier. För att teorierna ska hålla måste principen om ”allt annat lika” gälla. Det betyder att för att teorin ska hålla, så måste man titta på en sak i taget. Men i en finanskris är det inte alltid lätt, eftersom många saker händer samtidigt.

Phillipskurvan – ett sätt att visa sambandet

Det finns ett diagram som visar på detta förhållande som heter Phillipskurvan. I den visar ekonomer hur priset på arbetskraft, det vill säga lönen, ökar när behovet på fler arbetare ökar. När ökar behovet på fler arbetare? Den ökar när landets ekonomi växer, det vill säga när inflationen ökar. En lönehöjning leder till en allmän prishöjning. Detta innebär att arbetslösheten minskar i takt med att inflationen ökar.

Senaste inläggen

Bästa app för Aktier & fonder

En kund hos SAVR månadssparar i snitt 1 000 kr med ett startkapital på 60 000 kr. Se hur mycket just du kan spara på att halvera dina fondavgifter.

Se mer